Hello, hellooo, Lina speaking (writing?)
Alltså, vad konstigt det känns att blogga såhär när man vet att folk faktiskt läser. Och när man vet precis vilka som läser. På min egen blogg har statistiken stått ganska stilla senaste året. Jag vet att mamma läser den. Hon och typ femton till. Och att hon läser den högt för pappa. Pappa kan läsa också, men är inte direkt den som hänger på bloggar, Aftonbladet och Hemmets Journal som mamma. Aja... Nu är jag aktiv här i alla fall. Med läsare som jag vet vad jag kan skriva till. Jag vet liksom att ni vill veta vad jag gör om dagarna. För det vill ingen annan, egentligen. Haha!
Alltså, vad konstigt det känns att blogga såhär när man vet att folk faktiskt läser. Och när man vet precis vilka som läser. På min egen blogg har statistiken stått ganska stilla senaste året. Jag vet att mamma läser den. Hon och typ femton till. Och att hon läser den högt för pappa. Pappa kan läsa också, men är inte direkt den som hänger på bloggar, Aftonbladet och Hemmets Journal som mamma. Aja... Nu är jag aktiv här i alla fall. Med läsare som jag vet vad jag kan skriva till. Jag vet liksom att ni vill veta vad jag gör om dagarna. För det vill ingen annan, egentligen. Haha!
Innan jag ska krypa i säng tänkte jag berätta vad jag gör nu för tiden. Jag läser en kurs som heter Kommunikationsteori C. Den är en kurs som är förberedande för C-uppsatsen som vi börjar skriva vecka 45. Innan dess ska vi hinna med en kurs som heter Metod C också. Svinsvårt att förklara vad kurserna innebär för de som inte är insatta i studier, men jag kan försöka. Fast en annan gång. Inte nu. Det är sent och jag ska upp klockan sju imorgon och skriva på min hemtenta som ska in på fredag. Gah. Idag skrev jag typ åtta rader på fyra timmar. Kanske det mest ineffektiva jag gjort i hela mitt liv? Jorå. Imorgon ska jag leverera. Sjukt mycket. Ska skriva minst tre sidor. Lätt. Återkommer om det.
Och just det, igår hämtade jag och Jesper hem lilla Polly. Polly och Dumle. Söt kombo. Det går jättebra mellan dem och Dumle har inte ätit upp Polly än. För er som missat så var jag lite rädd att Dumle skulle käka upp henne. Har nämligen hört att sånt kan hända med äldre hankatter och kattbebisar. Men det har inte hänt. Än. Skön-t. Här kommer en bild:

Sådär, det var allt för mig för idag.
Vi hörs snart igen, KRAM PÅ ER!
Gud vilken söt-kisse :) Haha jag måste hålla med, det känns skumt att blogga när man vet att man har läsare :D
SvaraRadera